Har du gått in i Guds vila?

Har du gått in i Guds vila?

Hebreernas författare fortsätter att förklara Guds 'vila' - "Därför, som den Helige Ande säger: 'I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som i upproret, på prövningens dag i öknen, där era fäder prövade mig, prövade mig och såg mina gärningar i fyrtio år.' Därför blev jag vred på det släktet och sade: 'De går alltid vilse i sitt hjärta, och de har inte känt mina vägar.' Därför svor jag i min vrede: 'De skall inte komma in i min vila.'” Akta er, bröder, att det inte finns i någon av er ett ont hjärta av otro genom att avvika från den levande Guden; men förmana varandra dagligen, medan det kallas 'Idag', så att ingen av er förhärdas genom syndens bedrägeri. Ty vi har blivit delaktiga i Kristus om vi håller fast vid början av vår tillförsikt intill slutet, medan det sägs: 'I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som i upproret.' (Hebreerbrevet 3: 7-15)

Ovanstående understrukna verser är citerade från Ps 95. Dessa verser syftar på vad som hände israeliterna efter att Gud förde dem ut ur Egypten. De borde ha kommit in i det utlovade landet två år efter att de lämnat Egypten, men i otro gjorde de uppror mot Gud. På grund av sin otro vandrade de i öknen tills den generation som hade förts ut ur Egypten dog ut. Deras barn gick sedan in i det utlovade landet.

De icke troende israeliterna fokuserade på sina oförmåga, snarare än på Guds förmågor. Det har sagts att Guds vilja aldrig kommer att leda oss dit Guds nåd inte kommer att hålla oss.

Detta är vad Gud sa i Ps 81 om vad han gjorde för Israels barn – ”Jag tog bort hans axel från bördan; hans händer befriades från korgarna. Du ropade i nöd, och jag räddade dig; Jag svarade dig i åskans hemliga plats; Jag testade dig vid Meribas vatten. Hör, mitt folk, så skall jag förmana dig! O Israel, om du vill lyssna på Mig! Det skall inte finnas någon främmande gud bland er; inte heller ska du tillbe någon främmande gud. Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egyptens land; öppna din mun vid, så fyller jag den. Men mitt folk ville inte lyssna till min röst, och Israel ville inte ha någon av mig. Så jag gav dem över till deras eget envisa hjärta, att vandra i sina egna råd. Åh, om mitt folk lyssnade till mig, att Israel vandrade på mina vägar!" (Psalm 81: 6-13)

Hebréerbrevets författare skrev detta brev till judiska troende som var frestade att falla tillbaka till judendomens legalism. De insåg inte att Jesus hade uppfyllt Mose lag. De kämpade för att förstå att de nu var under ett nytt nådeförbund, snarare än det gamla gärningsförbundet. Det "nya och levande" sättet att lita på enbart Kristi förtjänster var konstigt för dem som hade levt i flera år under judendomens många regler och förordningar.

"Ty vi har blivit delaktiga i Kristus om vi håller fast vid början av vår tillförsikt intill slutet..." Hur blir vi 'deltagare' av Kristus?

We 'delta' Kristus genom tro på vad han har gjort. Romarna lär oss - "Därför, efter att ha blivit rättfärdigade av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi också genom tron ​​har tillgång till denna nåd i vilken vi står och gläds i hoppet om Guds härlighet." (Romans 5: 1-2)

Gud vill att vi ska gå in i hans vila. Vi kan bara göra det genom tro på Kristi förtjänster, inte genom våra egna förtjänster.

Det verkar kontraintuitivt att Gud skulle älska oss så mycket för att göra allt som är nödvändigt för att vi ska kunna leva med honom i evighet, men det gjorde han. Han vill att vi ska lita på vad han har gjort och genom tro acceptera denna fantastiska gåva!